Främre axelluxation
Röntgen
Anatomi
Kulled
Axelleden är en kulled där ledhuvudet roterar runt i ledskålen. Detta gör axelleden väldigt rörlig men också mer instabil.
Axelleden är omgiven av en fibrös ledkapsel, en slags strumpa som är förstärkt av tjocka ledband.
Ledkapseln fäster i ledläppen (labrum) som ökar ledskålens storlek och bidrager till stabiliteten i axelleden.
Rotation
Reponering
När axeln har ”luxerat” (gått ur led) ligger ledkulan utanför ledskålen och man får en grop på utsidan av axelleden.
När axeln återgått till sitt normala läge har den ”reponerats”.
En reponering av axelleden kan ske spontant, med ett litet ryck i axelleden eller med hjälp av en annan person.
Bankartskada
Axelledens ledband fäster i labrum och håller ledkulan på plats.
Glenoidskada
En hel ledskål gör axeln mer stabil. Skador kan leda till instabilitet.
Hill-Sachsskada
En stor Hill-Sachsskadan gör att axelleden lättare hoppar ur led.
Axelluxationer är vanligast hos yngre män och äldre kvinnor. Om axeln går ur led upprepade gånger kallar man axelleden för instabil.
Det finns flera olika typer av instabiliteter i axelleden. Lite grovt kan man dela upp dom efter typiska symptom.
- Främre instabilitet – främre labrumskada. Uppkommer oftast efter en olycka där patienten upplever att axelleden hoppar ur led. Skadan kan innebära en del dramatik. I vardagen ger en främre labrumskada mer obehag än smärta. Smärtan uppstår först när axeln går ur led.
- Bakre instabilitet – bakre labrumskada. Patienterna söker för aktivitetsrelaterad smärta och sällan för att de upplever axeln som instabil eller att den går ur led. Skadan kan uppkomma efter ett förhållandevis lindrigt trauma.
- Överrörlighet – uttänjd ledkapsel. Smärtorna och instabilitetskänslan kommer smygande utan något uppenbar olycka eller händelse som utlöste problemen. Oftast är ledkapseln förstorad utan några direkta skador på ledband eller labrum. En överrörlig patient kan dock, liksom alla andra, få en främre labrumskada efter ett trauma.
Främre axelluxation
Bakre labrumskada
Radiologiska utredningar
Röntgenundersökning: Den vanligaste undersökningen efter att axeln gått ur led är en vanlig slätröntgen. Om axeln legat ur led i flera timmar kan det vara bra att komplettera med en datortomografiundersökning.
Datortomografiundersökning (DT): En datortomografiundersökning är en skiktröntgen som i detalj kan påvisa eventuella skador på ledhuvud eller ledskål. Dessa skador har betydelse för val av rätt behandling.
Magnetkameraundersökning (MR): Patienter över 50 år bör efter en axelluxation utredas vidare med en ultraljudsundersökning eller magnetkameraundersökning. Detta för att utesluta avslitna muskelsenor (rotatorcuffruptur).
Ultraljudsundersökning: Denna undersökning kan snabbt utesluta allvarliga skador på axelleden senmanschett (rotatorcuffen). Avrivna senfästen är inte ovanligt efter en axelluxation hos en äldre individer som drabbas av en axel som gått ur led. Vidare kan storleken på eventuella Hill-Sachsskador kartläggas.
Röntgen
Datortomografi
Magnetkamera
Behandling
Sjukgymnastik: De flesta patienter som drabbas av en enstaka traumatisk axelluxation behandlas i första hand med sjukgymnastik. Det är dock oklart om sjukgymnastik i sig minskar risken för att axelleden skall gå ur led.
Statistiken visar tydligt att risken för nya urledvridningar av axeln är väldigt hög hos patienter under 20 år och minskar sedan gradvis med ålder och aktivitetsnivå. I 40 årsåldern är risken för nya axelluxationer efter en genomgången traumatisk axelluxation ganska liten.
Flera vetenskapliga studier (randomiserade) visar att många synnerligen aktiva patienter under 20 år som drabbats av att axeln gått ur led förblir instabila i axelleden. Men vetenskapliga studier visar också att ex. 40-åringar som drabbas av en axelluxation sällan blir instabila.
Operation
En operation för en axelinstabilitet utgår från patientens ålder, aktivitetsnivå, benskador på glenoid eller ledhuvud (Hill-sachsskador), hur länge axeln varit ur led,, hög eller lågenerigitrauma, radiologisk utredning och klinisk undersökning. Därefter har man i princip fyra olika operationer att välja mellan.
Artroskopisk främre Bankart: Vid en ”Bankart” operationen där man syr fast främre labrum mot ledskålens kant. Patienten bör inte ha några större benskador på ledhuvud eller ledskål.
Artroskopisk främre-bakre Bankart: Vid skador på både främre och bakre labrum behöver bägge delarna repareras.
Artroskopisk Bankart med Remplissage: En större Hill-Sachskada, d.v.s en grop i ledhuvudet, ökar instabiliteten i axelleden genom att gropen i ledhuvudet minskar ledytan storlek. Hill-Sachsskadan hakar lätt fast på glenoidens kant.
För att förhindra allt glenoidens kant hakar fast i ledhuvudet kan man sy ned ett muskelfäste i Hill-Sachsskadan som håller fast ledhuvudet (Remplissage).
Latarjets operation:
Artroskopisk Bankart
